Torsk, gädda och abborre har minskat i Östersjön. Vad innebär det för ekosystemet i kombination med övergödningen av de grunda havsvikarna? Det undersöker forskare vid Stockholms univer-sitets Östersjöcentrum på Askölaboratoriet.
Pike, perch and cod have decreased in the Baltic Sea. What does this mean for the shallow bay ecosystem in combination with eutrophication? This is investigated at the Askö Laboratory by researchers at Stockholm University.
Bockholmsviken ligger spegelblank när Serena Donadi glider ner i det grunda vattnet med ett undervattens-anteckningsblock i ena handen och en medfaren rotborste i den andra. Hon är ordentligt påklädd under torrdräkten för att kunna vara i de timmar det tar att undersöka vad som hänt i nätburarna som är utplacerade i viken och skrubba dem rena för nästa mätning. – Burarna är till för att hålla de stora rovfiskarna ute. Vi räknar hur mycket spigg det blir i burarna och vad som händer med de trådformiga algerna och växterna därunder i rovfiskarnas frånvaro, förklarar doktoranden Åsa Nilsson, som tillsammans med postdoktorforskaren Serena Donadi arbetar med forskningsprojektet Plant-fish. Vad det handlar om är att rädda balansen mellan djur och växter i havsvikarna. Det största problemet är övergödningen som till stor del beror på kväve och fosfor från lantbruket. Näringen får ett flertal arter trådformiga alger att växa och frodas. När algerna täcker blåstång och andra viktiga undervattensväxter, får de inte tillräckligt med ljus och dör. Det i sin tur påverkar fiskarna som behöver växterna för att kunna gömma sig och för att kunna lägga sin rom på. Smådjuren som lever bland växterna är också viktig föda för fiskarna. Torsken är nu i stort sett försvunnen från den svenska kusten, men även gädda och abborre har minskat drastiskt i några områden. Det ger en ond cirkel där de trådformiga algerna breder ut sig alltmer ohämmat. – Frånvaron av rovfiskar leder till fler småfiskar som spigg. De äter upp tångräkor och tångmärlor som kontrollerar de trådformiga algerna. Om det finns färre rovfiskar som äter spiggen, blir det alltså färre betare, samtidigt som övergödningen sätter fart på algerna, förklarar Åsa Nilsson. Plant-fish är ett treårigt projekt som nu är inne på sitt andra år. Första året gjordes inga experiment men en stor fältinsamling, då 32 grunda havsvikar från Öregrund till Valdemarsund besöktes. – Vi försöker se vad som är bästa investeringen, hur mycket resurser vi ska använda för att minska övergödningen eller öka rovfiskbeståndet, säger ekologen Joakim Hansen, en av forskarna inom Plant- fish. Ett annat projekt där Joakim Hansen medverkar handlar om att anlägga våtmarker där fiskarna kan leka när inte havsvikarna fungerar bra. – Men vi vet inte hur effektivt det är, hur långt gäddynglen sprids och hur det påverkar ekosystemet. Att skapa våtmark är också mycket dyrare än att skydda befintliga lekplatser, säger Joakim Hansen.